:O;

Emilia "Looser" Messinger, kommer inte att få något höstlov, haha ammagadh!

/millan

Berättar lite om min roman;

Man får nog ta en dag i sender.. Det tror jag på, på sikt..
Det kommer att bli svårt, mycket svårt!
Men ingenitng är omöjligt :D
Och just nu har jag e väldans mycket mer energi än tidigare!
Även under mina lite sämre dagar.
Iiiiiih!!
Jag vet fan inte vad det beror på, BLONDS HAVE MORE FUN, eller vadå? ;)
Jag tror fan på sån skit ^^ Jag mår i alla fall bättre utav det ;P
I för sej tror jag på att man är sin lyckas smed..
Ahh jag vet inte, jag måste lyckas jävligt väl just nu  i alla fall :D !

Jag har börjar på riktigt på min roman nu! :D
Har skrivit lite inledning, har hittat och klurat ut hur min huvudperson ska vara också. Det är en pojke, 18 år är han. Chris blev namnet, tycker jag låter passande. Jag har ett speciellt förhållande till namnet Chris. Det ligger mej väldigt kärt intill mitt hjärta.
Det kommer kännas jobbigt och fel att skriva lite ur boken, men jag kan ibland anske skjuta till med nåt litet stycke eller så :)
Idag kan jag bjuda på hur några utan Chris vänner, bekanta och vuxna beskriver honom i olika situationer.

Några på skolan:
"Chris är verkligen söt, han måste vara bög."
"Han är den där killen man ser först på en fest, och vaknar upp med morgonen efter."
"En skön kille - Kan sin grej."
"Jag har alltid varit lite småkär i Chris.."
"Drömprinsen!"

Vuxna:
"Chris är en rar pojke i sig, men han umgås med helt fel umgänge."
"Chris är mycket kärleksfll utav sig."

Felicias mamma:
"Jag vet att jag är en gammal tant, men hur kan man inte tycka att en sån snygg ung man är het?"

Äldre tjejer Chris har dejtat:
"Chris ser väldigt bra ut, han är välbyggd med fint utvecklad muskelatur och manliga drag, snygg - men inte särskillt lojal."
"Synd att Chris är så omogen socialt, för han var underbar i sängen."
"Till en början föll jag bara pladask för honom, men när jag såg honom naken var jag såld."
"Jag kunde inte få nog utav honom!"
"Chris Isacsson krossade mitt hjärta!"


Som ni ser, så har nästan alla olika uppfattningar av honom. Det är det som är lite spännande med honom. Även om det är jag som hittar på allt, så känner jag att jag är nyfiken på att lära känna honom bättre, jag är intresserad av honom, hur det kommer gå för honom och vem han verkligen är inners inne. Som nu säkerligen förstår så vet han inte riktigt själv vem här är. Han är en vilsen 18 åring som ska gå från pojke upp till man. Spännande, spännande. Det ska bli sjukt kul att få skriva den här historien. Äntligen känner jag att jag har fått en mening med livet! Även om fantasin visserligen kommer att dö ut ibland och sådär, är det ju bara att ta en liten paus i ett pa veckor, lägga den på hyllan ett tag. Det kan vara jävligt bra, att få lite persektiv på saker och ting. Så att alla bitar hittar sin plats, och att när jag blir klar kommer jag att ha skrivit en romen (min dröm) och jag kommer att kunna ara stoltoch nöjd när jag räcker över boken till dom som vill läsa den. "Njut!" Kommer jag bara att säga ;) hihi!!

PUUUUUUUUUUSSSSSSS millan! :D <3<3<33

tråkar;

Okej, jag ska göra klart för er alla; kan man inte sova, så kan man inte. Det är lika bra att acceptera. ingen idé att fortsätta att plåga sej själv att ligga kvar i sängen, utan gå upp, käka lite, gör vad som helst, bara inte ligga kvar i sängen. Sen när du börjar bli trött igen, så kan du göra ett nytt försök till att knyta dej :)

Så, här kommer min tråkiga tidsfördrift:


DAGENS LÅT: Uberella - Scott Simons
DAGENS KLÄDSEL: Jeanskjol, strumpbyxor, stövlar, benvärmare, svart kofta
DAGENS FRUKOST: Lax
DAGENS DUSCH: Efter jobbet
DAGENS FRISYR: Plattat med mössa på kolan
DAGENS SMINK: Grund + Guld och brun ögonskugga
DAGENS HÄNDELSE: Sett hur man smälter choklad gör gör praliner utav det
DAGENS PLANER: Sova så snart jag känner mej redo
DAGENS VILL HA: Jonte (Fick iofs honom en stund idag ;) )
DAGENS SAKNAD: Mamma
DAGENS DROG: Kaffe och cigaretter!
DAGENS TRÅKIGASTE: Att veta att jag ska upp skittidigt imorgon
DAGENS FINASTE: Jonte + Pappa
DAGENS KÖP: Kaffebryggare till chokladfabriken
DAGENS MAT: Donken

DAGENS DRICKA: Kaffe
DAGENS SJUKA: Att dagen har varit bra rakt igenom
DAGENS KÄRLEK: jonte
DAGENS MÅENDE: Mycket uppåt trots trötthet
DAGENS AVSLUTANDE: Galet bra. Och ångest.

Sry Tobias, jag vet ;)

"Joppte, söt, sötare, Millan"
"millan, söt, sötare, joppte :D"

"Hon e sötast!" Aww (ih)

PUSS, eran Millan Millan <3<33


krök;

Men haaallå, kom igen! Det är klart att det är nån jävel här på denna jord som jag känner som vill kröka med mej ikväll?!!?!?! Asså L00l på er alla!

</3 </3 </3 </3 </3 </3 </3 </3 </3 </3 </3 </3 </3 </3 </3 </3 </3 </3 </3 </3 </3 </3 </3 </3 </3 </3 </3  millan,



image22

Ge mej shots, ge mej shots, ge mej shots... !!!!!                    // millan!!!!                      I <3 vodka

Tebax;

Så, nu var jag tillbaka :)
Lunchade bara, vi var på värsta cepe stället! Bara massa jävla retards överallt ^^ Me laxen var god ;)!
Nu alldeles strax blir det till tt åka och hämta brorsan från skolan, sen ska vi hem. Vene vad vi ska göra, igår blev han sur för att jag satte mej och kollade teve istället för att spela playstation med honom, så han tjallade för pappa ^^ haha! Så idag blir det skärpning.. Vill ju inte att farsgubben ska bli lack på mejje ;)

Ska väl börja rulla ut mot hässelby en stund nu då och hämta brollan :)

See ya! <3 millan

shoo bre;

tjenatjena, sitter här på jobbet och chillar. Har varit på massa möten idag, så just nu sitter jag i chokladfabriken och chillar för det mesta.Vi har några på besök just nu, från livsmedelskontroll typ, men jag sitter här vid datan istället för att prata med dom och försöker att se lite upptagen och tuff ut ;) hihi.
Jag trivs mycket bra med detta jobb faktiskt, myyycket bättre än skolan!! Fyfan, skolan har verkligen aldrig varit min grej, och det känns så himla bra och skönt att mina föräldrar framförllt accepterade att jag inte villeoch orkade traggla mej igenom skolan längre. Utan att dom faktiskt släppte taget om mej och skikade ut mej i arbetslivet :) Det ska dom fan i mej få cred för! Fan, det här rullar på alltså :D Nu va man partner till ägaren och snart släpps den första asken! Det är massa företag som vill köpa våra askar redan. Både nationellt och internationellt. NK är stället som den första asken kommer a hamna på. Förhoppningsvis. Taxfree kommer dom också att säljas på, båtar och flyg oc sånt. Ryssland och många andra läder är också på gång.

BRB!

Dikt till dej;

Hjärtat

Hjärtat mitt bankar
Fort,
Så fort
Hårdare än någonsin
Sittandes på en sten
Och hjärtats slag skulle få mej att plumsa i
Hela kroppen skakar
Är jag rädd?
Bara oerhört förälskad?
Tiden får avvisa
Mitt öde
Mina känslor
Är plötsligt inte mina

Millan



Sötnos,
image21

Älskar dej;

Jag älskar dej mannen,, <3

tidsfördrift;

tidsfördriv
Namn: Emilia Linnéa Öberg Messinger
Tilltalsnamn: Emilia, Millan
Födelsedag: 10 mars
Ögonfärg: Brown
Hårfärg: Guldlock
Längd: typ 1,57
Höger/Vänsterhänt:Höger
Värsta vana: Morgonhumöret
Stjärntecken: Firre
Sko stlk: 36 bree
Är dina föräldrar skilda: ja, 3 år tebax
Skor idag: Svarta höga casual stövlar
Dina rädslor: Vatten, mörker
Mål för det här året: Skaffa jobb och bli mycket piggare och gladare
Mest använda fras på msn: "pusss, älskar dej"
Det första du tänker på när du vaknar: somna om!
Dina bästa kännetecken: Jag är Millan ^^
När går du och lägger dig: 2
Bästa minne: När min bror kom

Favoriter
Färg: Röd
Mat: Lax
Djur: Kisse misse
Glass: Piggelin
Godis: lakrits
Sallad: tjuucklingsallad
Bokstav: E
Nummer: 10
Tuggummi: Extra White Professional
Helgdag: Fredagsparty
Årstid: Vinter
Tandkrämssmak: Spearmint
Radiostation: Lugna favoriter
Parfym: Chanel
Doft: Nybakade bullar

Vänner och livet
Vad vill du bli när du blir stor: Stor och journalist
Hur vill du dö: Med den jag älskar
Vem av dina vänner är mest lik dig: Ingen är mej lik ;o
Vem är högljuddast: Sara
Vem får dig mest att skratta: Mel tror jag
Vem har du känt längst: Linda och Mickan
Vad är den bästa känslan i världen:  Att få en överraskning
Hur länge tror du att du kommer leva: Inte länge

Har du någonsin
Varit kär: Klart som fan,
Rymt hemifrån: Bara lite
Föreställt dig ditt ragg naken: Ahh, fett nice
Skolkat: Ja tyvärr
Sovit utomhus: I tält? Ja
Gråtit i skolan: Ja några gåner
Spytt i skolan: Ja några gånger
Gjort något riktigt dumt som du skrattar åt idag: Alltid
Sett en död människa: Tror inte det
Druckit alkohol: DrivEY
Ätit sushi: ja 1 gång
Varit på scen: Näej tror inte det
Snattat: Ja tror det
Varit full: Aavisst
Retats: Dagligen
Blivit nerslagen: Ja när jag var mindre,


^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^ ^^

Fan vad mycket jag har att komma med nu för tiden märker jag. Vet inte vad som har hänt alltså, jag har tappat motivationen, skolan, glädjen, humöret, livsglädjen, lyckan min känsla för livet, min skrivkunnighet, mina drömmar, mina vänner till och med, jag menar, vad har man då för någonting att leva för? Jag har fan tappat mitt liv!!!

Pusss, love ya! <3 



mina gamla brudar:

image20

Från mej till dej;

Den här dikten mina vänner, är till mitt livs kärlek. Jag har nu dock börjat inse att han kanske, eller snarare inte är lika bra som jag alltid har trott. Det är både en befriande och fantastisk känsla inom mej. Det var faktiskt igår som jag såg dej för den sista gången i detta liv, det är något som jag bara vet. Och det var idag som vi omedvetet sa herrrååå till varandra. Det finns en grej som jag förmodar att jag alltid kommer att gå runt och undra över, och det är ifall du verkligen vet hur mycket du har betytt, och fortfarande betyder för mej. Jag vet själv hur förträffligt mycket jag har krigat, men jag tror och vet att du inte har någon aning om att jag ens har kämpat och krigat för att göra mej kvitt dej. Jag har krigat inom mej själv, inte utåt till och åt dej. Det var länge sedan som jag uttryckte mej såhär pass kefft, men det får vi hoppas på att det alldeles strax tar och går över.. För såhär pallade jag icke ha det länge till mannen. Jag vet inte hur mycket mera jag ska jiddra med er allihopa, kanske dags för dikten då? Innan ni läser denna faktiskt vackra, meningsfulla, förhoppningsvis minnesvärdig och framförallt uppriktiga poesi, hoppas jag att ni förstår att min poesi är modern och en egen sorts konst. Alla får uppleva denna magiska känsla på sina egna unika sätt. Det är alltid upp till betraktarena ögon att själv tycka. Kortfattat och bra, det är abstrakt.




Lyckan.

Jag trodde att jag lyckan fann,

När jag såg dej komma gående emot mej.

Jag tyckte mej se fel.

Det var bara din skugga.

Själva du gick åt motsatta håll.

Hur kunde jag se så fel?.

Hur kunde jag tro att du ens skulle kunna  se åt mitt håll.

Att du skulle se mej.

Omedvetet skulle du blinka.

Åh baby!

Det är klart att en sån som du har någon annan stans att gå.

Du har alltid någon stans att ta vägen.

Vem som helst skulle vilja ha dej bredvid sej.

Inte sant, unge man?.

Du finner alltid lyckan, även i den knivigaste situationen som bara svider.

Åh baby!

Du är så bra.

Du skulle aldrig behöva göra som jag.

Ibland är min enda vän sorgen.

Och nästa gång jag känner att jag behöver en kram skulle det bli utav floden.

Vågornas nedtryckande brus skulle vibrera skönt som ett par tillbakakramande armar.

Fantastisk känsla.

I kroppen.

Värme.

Borta.




Jag känner mej nöjd, ungefär som att jag inte kunde ha uttryckt mej bättre. Och tro mej, det är en otroligt befriande och underbar känsla. Ungefär som gaalet niice! Om ni nu förstår bättre om jag uttrycker mej så, lite mer modernt sådär va breee ;)

PUSS på er alla från millan, speciellt pusspåre från mej till dej <3<3


rätt eller fel? ;

Igår kom jag äntligen fram till ett beslut tillsammans med min mamma och pappa. Jag ska hoppa av gymnasiet. Jag har försökt att berätta det för alla mina vänner, men det finns vissa som jag inte vågar berätta det för. Jag förstår inte varför alla ska skälla ut mej på en gång utan att lyssna på mej först och ge mej en chans att förklara. Det ska inte behöva vara så. Tycker i alla fall inte jag. Det är 40% av alla som börjar gymnasiet som hoppar av någon gång under dessa 3 år. Klart att det skulle vara någon i vårt lilla tjejgäng som skulle vara det första att bryta. Tror ni att det är lätt för mej eller?

Fan vad snacket går, jag pallar inte!! Jag förstår inte hur mina närmaste vänner kan ändra uppfattning om mej på bara 5 sekunder. Det känns som att alla har glömt bort att gymnasiet faktiskt är frivilligt!..  Idioter alltså, mina föräldrar kan minsann stötta mej som fan, men inte mina egna vänner......... :S stört fan..

Jag vill det här! Jag vill hoppa av. Det är verkligen det jag vill. Okej, jag vet att det här låter som att jag försöker övertala mej själv att jag vill, men det känns som att jag måste säga det hundra gånger för att alla ska "förstå".



Okej, nu blev skolan precis det minsta problemet i mitt liv kände jag. Ni minns min drömprins va? HAN HAR FLICKVÄN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Okej, jag har ju haft det väntat och har varit "förberedd" ¨på det, men jag visste inte att det skulle kännas såhär förjävligt. Jag menar, jag älskar ju killen... :O Alla vet. Alla vet hur jävla mycket jag älskar honom. Jag dissade ju förfan min soulmate för honom. Vad fick jag för det? Nada. Men det är klart, det är först nu som jag verkligen får en uppriktig chans att vara ärlig gentemot mej själv. Innan har jag bara gått runt och varit likgiltig, inte vetat någonting. Gått runt och hoppats helt utan vetskap. Det är ju egentligen värre på sikt. Nu kan jag i alla fall gå runt och veta varför ag mår så jävla dåligt. Nu kan jag sätta ord på det. Jag är olyckligt kär. Men det är nice, nu kan jag äntligen få känna på hur det känns, för det är ju något som man ska veta, eller hur?!

Aha aah okej, och så nu helt plötsligt så vill han komma hem till mej i helgen?!?!?! Alltså, jag fattar inte :( Jag orkar inte! Ska jag låta mej själv bli sårad? Orkar jag det? Pallar du med det här Emilia? Jag börjar fan ärligt att bli riktigt orolig över mej själv. Han svarar inte när jag försäker att få du vet, lite lätt kontakt med honom, men nu vill han minsann komma hem till mejje. Ärligt nu här va grabben, vad menar du, och vad vill du? Vad vill du med mej? Vill du ha mej? Eller vill du bara reta mej? Vill du bara få ta på mej, och infånga min skönhet? Jag vet att du diggar mej älskling.. Du gillar förmodligen mej kroppsmässigt lika mycket som ag gillar dej. Den enda skillnaden är uppenbarligen att jag älskar din personlighet, och att du inte dras särskillt mycket till min. Men där kommer en annan fråga fram hos mej. Du har sagt så himla många gånger hur sjukt söt du tycker att jag är. Vad menade du med det då? Jag förstår vad du menar när du säger att min mage är den finaste du någonsin har sett, det är bara att läsa av orden som du säger. Men vad menar du då med att jag är söt? Vava? Hur ska jag någonsin förstå dej? Hur ska jag då någonsin kunna förstå mej själv? Och hur ska då det här någonsin att kunna fungera? Svaret är att det här aldrig någonsin kommer att kunna fungera. Tyvärr........... Det är faktiskt ärligt talat jääävligt synd!
Och vet du varför? - Jo, för att jag älskar dej!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Baby <3<3<3
                                                                                                                                                  // millis

emilia;

Emilia var en glad, sprallig tjej med fart i innan hon totalt deppade ihop. Hon tränade varenda dag, och håll altid hoppet uppe. Hennes kanske största brist var förmodligen att hon var väldigt blyg, och på så sätt anska inåtvänd till sej själv. Men det flöt ändå på ganska så bra måste jag säga såhär i efterhand. Men vad var det nu då som egentligen hände med denna stackars lilla tös? Jo, hon kom på att hon helt enkelt var värdelös! japps, så kan det gå. Det är förmodligen bäst att du passar dej du också, för det kunde ju faktiskt hända den bästa. Ja, nu ska vi se här vad mer som ligger i flickans lilla ryggsäck som hon har på ryggen, och släpar runt varje dag, vart hon är går. Hon blir aldrig kvitt denna tyngd, stenarna som ligger i ryggsäcken ocg tynger ner dina axlar, samt din lilla sköra själ.

Grejjen är nog den, att du borde värdesätta dina föräldrar mycket mer än vad du gör! Jag vet att ingen värdesätter sina föräldrar och jag vet också att ingen bahndlar dom lika bra som ni egentligen vill. Era föräldrar behandlar er som prinsar och prinsessor. Jag kan inte för mitt liv förstå varför ingen av er kan erkänna det ?!?!?! Det är så jävla kefft av er alltså! Dom gör ju förfan allt för er. Vad gör ni för dom? Ni kan inte ens presentera era päron för era vänner, och om ni nu gör det, så ber ni om ursäkt för hur dom beteer sej, sen när dom har gått ber ni än en gång genant om ursäkt för hur dom har betett sej och "gjort bort" sej. Fyfan för er! Hela bunten, ni ska skämmas! Jag pallar inte er längre. Alla är så jävla omogna och ytligt byggda. Hur står nu ut med er själv?! Jag har liksom svårt att vakna upp osom mej själv varje dag? Så min eviga undran är hur ni står ut. Iofs, det är ju inte min huvhdvärk! xD hhaha fet skönt :D

Åhh gud, vad labil jag är :/ Vad ska jag luta mej emot?! Nu när min Rosa inte finns här lika mycket längre. Jag har ju Mel :D Men vi har inte träffats sen i morse, bihi! Jag saknar henne redan, helt sjukt.. Vi har fan bott ihop ett bra tag nu alltså. Och tro de, det går förvånadsvärt bra! :D Vi har inte haft en enda konflikt ännu. Men det som jag anser är att det jobbiga med att bo ihop med en nära vän, skulle vara att man pratar och tänker tillbaks på en massa minnen, all the time alltså. Till en början är det bara fett mysigt, det är iofs mysigt hela tiden, verkligen, men det blir liksom jobbigt på ett sätt sen efter ett litet tag. man börjar sakna. Och sakna. Och sakna. Och när man saknar såhär mycket, blir det ett rent helvete att klara av att leva i nuet. Där har vi kasnke svaret på min fråga om varför jag mår så jävla dåligt. Men å andra sidan kan det säkerligen vara såhär att jag knappt hade funnits kvar om jag inte hade haft min underbara Mel som innerboende. Jag tror nog ärligt att det inte hade fungerat någon stans!

Nu ska jag en en gång byta ämne med min labila närvaro. Jag vet, jag vet, jag lovade igår att jag inte skulle snacka ett skit om killar idag å la la la. Men jag kom fan på att det är en heelt omöjligt uppgift! haha, vad leker jag? helt seriöst ;P En cool tjej på snart 17 år? Nej du, jag är en fjant på snart 17 bast! Men U know. it´s like, whatever! ;)

jag vet i alla fall en sak!    


                                                                            I WILL SURVIVE !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

       
Kyss millan <3 


Ps, jag är inte sjuk i huvudet. Bara allmänt störd av dagens samhälle!

^^;

Tjue ROSA guzz! Jag vet ju att du är min enda läsare, så detta är till dej ;)  Imorgon sitter du säkert på en skitkemi lektion, och är lite sugen på en millan blogg, rätta mej om jag har fel babe. Erkänn, du skulle bli fett med besviken nu om jag inte hade skrivit, ajjt?! ;) hihi gumman. Vi ses inte så ofta länge.. Men vet du vad? Idag blir det inget som halst snack om killar! Nej, utan idag ska det bli en grabbfri dag. Svårt va? Men så är det i alla fall, thihi. Så inget flipp idag va, vi tjillade galet hela dagen. Eller aah, lätt för mej att säga, som ska vara hemma imorgon. Så jag kommer nog att chilla fint. Chillar för det mesta du vet ;) mohihi. Bye! <3

bre bröder broshan;

Jag och min kära fantastiska Mel sitter i min väldigt bekväma soffa. Just nu pratar hon med en söt kille, (enligt henne själv;)). Vad gör jag? Jag sitter och ska egentligen plugga, men så hamnade jag här. KÄnde att jag behövde skriva av mej en hel del alltså. Jag vene varför, vet bara att det känns så sjukt jävla bra att bara skriva, skriva och skriva.

Jag vill inte gå i skolan imorgon!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Ska vi skola Mel? Ska vi riskera att inte få något studiebidrag? :O Av någon bryr jag mej inte.

Kom igen nu då, en sista vind som får mej att ta mitt liv.

millan, för alltid,

hej;

Ikväll blir det ingen långskrivning som igår. Jag har inte lika mycket känslor, plus att min lilla melanie är här och gör mej sällskap :) Min farsa är bortrest hela veckan, och jag känner mej lite sådär ensammen om inte melli skulle vara här med mej och sällskapa :) Emil och Rosa var på besök har också idag, så jag har haft det bra måste jag säga, ingenting att klaga över för ovanlighetens skull ;) Även om jag har varit skittrött och mått dåligt hela dagen lång. Men det är skitsamma. Jag vet vad jag drömmer om. Jag drömmer om en sak. KYSS mej om du vill <3 millan






sjung med mej;

Idag ska jag göra en sak som jag inte har gjort på många år. Nämnligen skriva hela meningar utan någon som helst baktanke. Jag skiter i rim! Jag skiter i om jag gör grammatiska jävla skitfel, jag skiter ännu mer i om jag inte uttrycker mej klart eller om jag råkar av någon ovesentlig mening nämna personer i frågas namn. CAREFACE, helt seriöst! Allt är så jävla meningslöst. Jag kommer ändå aldrig bry mej. Ingen kommer bry sej. Varför skulle jag, du eller han? Varför skulle hon ändra sej? Och varför skulle just DUDUDU ändra dej, eller komma underfund med att du vill ha mej? Varför skulle du komma till mej? När jag Sure as hell inte brydde mej om dej, eller kom till dej när du behövde mej? Vet du varför? För jag pallade inte!! Jag visste att du inte skulle vara med mej när jag nån gång i framtiden behövde dej. Det finns vissa i världen som ger, och andra som tycker om att ta. Vilken sort jag är? Det har inte med saken att göra. Jag vet själv redan på förhand vilka situationer jag ställer upp i och inte. Jag ställer upp när någonting kan förändras, eller när jag tror på att  det finns någon mening med handlingen. Aldrig annars. That´s me.
Allt jag vill är att det ska plinga på min fula vita dörr, att du ska stå där. Bara dyka upp helt jävla spontant, att du har tänkt på mej. Att du har brytt dej. Att du vet att jag fortfarande finns förfan! Varför skulle jag vara borta för. Om du inte redan vet måste du någon gång, på något sätt, i ett annat liv få veta att jag kommer att stanna på denna underliga, oförskämde jord tills du försvinner. Sen när du inte finns kvar och vi inte andas av samma luft längre, då kan jag  få toffla efter dej till den andra, okända världen. Om du vill. Men och andra sidan kommer jag ju aldrig få veta om du vill det eller inte, så vad spelar allt då för roll? Du kan ju ta och hoppa upp och sätta dej på att jag kommer att följa efter varje steg du tar, år vilket håll du än väljer. Allt jag vill är ju förfan att vi ska dra nytta av varandra, och ge varandra utbyta av allt det viktiga. Jag vet att vi är likadana, även om du kanske inte har kommit på det ännu. Jag vet att du tänker på mej, och tänker på hur jävla fint vi har haft det en liten stund tillsammans, och hur fantastiskt fint vi skulle kunna få det tillsammans. Det gäller bara att våga stanna kvar gubben. Jag ska ingenstans liksom baby. Det är i alla fall upp till dej nu. Jag kan inte mer göra tänkte jag förmedla, men kom nu på att det inte stämmer. Det finns jättemycket mer för mej att göra. Det är liksom dags att börja kriga, jag har inte ens börjat cykla min färd emot dej än. Hahaha, ere dags nu eller broder? ;) Ja det är nog det Emilia. Nu börjar jag snacka med mej själv också, men det är nice. Det kan ju inte direkt bli värre än vad det redan är så.

Puss, ska sova <3 Hoppas du sover bättre än vad jag kommer göra inatt.

kärlekens brus;

Du fick mitt hjärta att hoppa. Du får det fortfarande att slå dubbelvolter innuti min späda lilla kropp. Jag känner hur hjärtat tar för stor plats, det får inte plats i mej. Jag tänker att antingen så sprängs kroppen snart, eller så måste hjärtat mitt krympa. Gången då vi va med varandra var kanske inte den mest romantiska tiden, men den hade helt klart rätt spänningar. Dina läppar snurrade runt om mina som två uppspelta virvelvindar, och jag rös. Jag rös efter att vi hade slutat röra vid varandra också. Jag rös i flera timmar efterråt. Tänker jag tillbaka, känner jag känslan i kroppen än idag. Jag visste inte att kärlek kunde vara såhär fint. Jag visste ingenting. Kärlek. Men vi syndade. Ska både du och jag behöva synda för att få uppleva denna kemi? Ska vi behöva ljuga för våra vänner för att få rivsår på ryggarna från varandras händer när vi är så uppspelta att vi inte vet vad vi gör i ren upphetsan? Livets fina stunder är verkligen fantastiska. Det vet man, när man känner att man inte glömmer. Man bara vet, att man aldrig kommer glömma. Jag vet att jag aldrig kommer att glömma dej. Jag kommer aldrig glömma denna explosion vi upplevde. Och jag vet, att dina läppar vill söka sej till mina en gång till! Jag ser det på dej varje dag. Sättet du tittar på mej, och tar på mej. Dina händer liksom rör sej som på räls när dom snabbt som långsamt smeker mej. Och jag bara skakar. En gång jag kommer ihåg slutade jag aldrig skaka. Första gången jag såg dej, tog du redan då i mej på ett sätt som jag hoppas att du alltid kommer att ta i mej på.
 Jag hoppas att jag har uttryckt mej klart och tydligt; alla fattar att det e dej jag vill ha?!

                                                                                                                                                                    Kyssar! Millan

careface;

Idag har varit en riktig jävla careface dag. Allt har varit careface denna dag. Eller om jag verkligen ska tänka tillbaka så har hela den här veckan varit en så kallad careface vecka. Men det har liksom inte varit som ett careface, alltså att jag inte bryr mej ett skvatt, för jag har verkligen brytt mej otroligt mycket om allting den här veckan. Fråga mej inte varför alltså.  Det kan jag verkligen inte inte inte svara på. Jag har också känt mej som en ytlig fjortis den senaste perioden. Samtidigt inte. Jag har även visat fram min allra djupaste sida. Så jag vet nog inte med andra ord vad och hur jag har känt mej sen senaste veckan. Men man måste ju inte i och för sej heller inte alltid ha ord på allting heller. Egentligen behöver jag inte sätta ord på någonting. Jag vet var jag har mej själv.




Till dej;


****** ******

Ditt varma skrikande glitter

Jag dras till din kropp

Håll mej på avstånd och jag skriker

Jag skriker efter dej

Jag kommer inte ifrån dej

Om jag så skulle vilja

Jag faller efter dej

Ramlar och snubblar

Jagar

Du ser mej, men fortsätter att gå

Du bor där uppe

Ditt liv är långt ifrån mej

Jag kommer aldrig få komma dit

Aldrig få vara en del utav dej

Får jag vara din skugga?

Fast i dina fotspår

Jag är glad när du är glad

Ledsen när du är

Mörk när du inte längre ger mej ljus

Hopplöst förälskad

I någon som en gång älskade mej

                                 millis älskar ju dej.. <3                                                                       puss!


RSS 2.0