Emilia´s bloggish

Jag är äcklad, så otroligt äcklad.
Jag är så nööjd med mej själv, med personen som jag är och har blivit. Det finns inte ord, det är obeskrivligt.
Jag är så nöjd så jag känner att jag inte ens vill eller behöver gå ut och träffa alla jävla puckon.
Jag mår som bäst en lördagskväll att sitta hemma i soffan med en filt om mej, en kopp grönt te och min värmedyna på magen och halvslumra in till en keff film.
Jag är stolt över personen som ni har gjort mej till, mamma&pappa, men behöver trubbel för att kunna se saker med perspektiv, jag vet vad livet ger tillbaks och att världen är större än att va på rätt plats på rätt tillfälle och att kunna skrika hora utan att händerna börjar skaka. Blodet rusar bort från hjärnan som Jossan sa igår.

Sitter just nu och snusar och dricker äpplejuice som jag har spätt ut så att den nästan bara smakar vatten så att inte min mage ska vända sej, känns som att jag måste springa och spy när som helst, så akta er från alkoholen era fitter så inte era små magar blir som min tillslut när ni har fått i er lika mycket som jag har genom åren.

Hej så länge, jag älskar mej /m