Lätt att erkänna;
Det är sjukt lätt för mej att erkänna. Jag kärlekar 2 killar. Den ena är snygg, den andra är tuff. Båda är fjantar, men den ena är lite coolare. Jagär kär i den ena, men älskar den andra. Jag bryr mej inte om han är snygg, eller om han är snygg. Jag vill den ena väl som få, den andra kan jag tänka mej att såra lite. Han behöver det. Han behöver ett värdefullt slag som kan få honom att vakna till liv, den egotrippade jävel som han är. Banga inte nu alltså, missförstå mej heller inte. Jag vet faktiskt inte vad jag ska värdesätta högst, att vara förälskad, eller älska?
I mitt fall så svidet det mer att vara kär än att älska. Detta tror jag beror på att jag har vant mej att älska utan gensvar. Älska kan man göra i sin ensam-och hemlighet, men att vara kär utan att alla hör ens skrik efter personen i fråga, går förmodligen inte ihop. Jag önskar mej inget alls, det är inte min sak längre. Jag har nu förstått att man inte kan gå och vänta på att någon annan ska hjälpa en ur situationer, utan det är bara du som kan hjälpa dej själv, till och med rädda dej själv om du är skicklig. Jag kommer inte längre kunna värdesätta att jag älskar dej, bara kunna fortsätta att göra det, för det är okej. För mej är det okej att medvetet älska dej. Svårare är det för mej att våga erkänna att jag är kär i dej. Jag vill inte vara det. Alla är kär i dej. Alla vill ha dej, Varför skulle du vilja ha mej, utan alla som vill ha dej, Vad har jag att erbjuda dej? Här skulle det passa in att jag skrev att du ser mej, men fortsätter att gå. Att du hör mej, men fortsätter år motsata håll. Men jag har självdistans nog att faktiskt våga uttala mej om att du ser mej när du tittar, även när du blundar ibland. Du hör mej när du lyssnar, och ibland till och med hör du min viskande röst utan att ha viljan. Det tror jag driver dej till vansinne så småningom. Det leder till att du ringer mej, men numera nästan bara sena kvällar, när du vågar, när du känner att du inte har någonting att förlora. Du tycker att jag är bra, och du tycker att du själv är bra, men också dåilig som sjutton. Du känner dej smutsig, jag ser det i dina ögon, jag känner det på din röst. Jag vill inget annat än att kyssa dej på halsen och ge dej tröst! Min fina man. Jag vill älska bara dej. Synd att du har så många andra som dej vill ha. Dock vet dom inte vad du vill ha.
BRB måste jobba lite!
I mitt fall så svidet det mer att vara kär än att älska. Detta tror jag beror på att jag har vant mej att älska utan gensvar. Älska kan man göra i sin ensam-och hemlighet, men att vara kär utan att alla hör ens skrik efter personen i fråga, går förmodligen inte ihop. Jag önskar mej inget alls, det är inte min sak längre. Jag har nu förstått att man inte kan gå och vänta på att någon annan ska hjälpa en ur situationer, utan det är bara du som kan hjälpa dej själv, till och med rädda dej själv om du är skicklig. Jag kommer inte längre kunna värdesätta att jag älskar dej, bara kunna fortsätta att göra det, för det är okej. För mej är det okej att medvetet älska dej. Svårare är det för mej att våga erkänna att jag är kär i dej. Jag vill inte vara det. Alla är kär i dej. Alla vill ha dej, Varför skulle du vilja ha mej, utan alla som vill ha dej, Vad har jag att erbjuda dej? Här skulle det passa in att jag skrev att du ser mej, men fortsätter att gå. Att du hör mej, men fortsätter år motsata håll. Men jag har självdistans nog att faktiskt våga uttala mej om att du ser mej när du tittar, även när du blundar ibland. Du hör mej när du lyssnar, och ibland till och med hör du min viskande röst utan att ha viljan. Det tror jag driver dej till vansinne så småningom. Det leder till att du ringer mej, men numera nästan bara sena kvällar, när du vågar, när du känner att du inte har någonting att förlora. Du tycker att jag är bra, och du tycker att du själv är bra, men också dåilig som sjutton. Du känner dej smutsig, jag ser det i dina ögon, jag känner det på din röst. Jag vill inget annat än att kyssa dej på halsen och ge dej tröst! Min fina man. Jag vill älska bara dej. Synd att du har så många andra som dej vill ha. Dock vet dom inte vad du vill ha.
BRB måste jobba lite!
Kommentarer
Trackback
